Är det en gåva eller en bedragare?

Är det en gåva eller en bedragare?

Den falska marknadsföringen på nätet ökar

2014-07-30

Olika typer av falsk marknadsföring på nätet har på senare år ökat ordentlig. Det blir allt vanligare att privatpersoner lockas att testa en produkt som förefaller vara någon typ av gratisprodukt eller något produkttest men som sedan börjar kosta pengar. I de allra värsta fallen har företagen till och med dolt ett avtal när kunden beställer sin gratisprodukt vilket innebär att kunden då råkat tacka ja till en prenumeration eller liknande.

Den 25-åriga studenten Alma Bauer från Umeå hade precis gjort färdigt sina ärenden hos ICA-banken när det helt plötsligt öppnades upp en ny ruta precis när hon loggat ut. I rutan fick hon en rad frågor om sin upplevelse av ICA-banken och andra relaterade frågor. När hon svarat färdigt på alla frågorna så fick hon en fråga om hon ville ha en gåva mot att hon endast skulle behöva betala portot som låg på 20 kronor. Annan tackade ja till erbjudandet och skickades sedan vidare till en helt annan sida som heter Wippy.com. Det var där hon fick ange sina kontouppgifter för att pengarna för portot skulle kunna dras. Dagen därpå drog företaget en ytterligare summa på 350 kronor vilket Anna aldrig blivit informerad om. Hon ringde då upp företaget som berättade att hon samtidigt som hon beställt gåvan också hade löst ett guldmedlemskap för 350 kronor. Anna spärrade kortet och bestred avtalet vilket slutligen ledde till att Wippy slutade försöka att dra pengar från hennes konto.

Konsument Europa har av just den här anledningen gått ut med varningar för den här typen av bedrägerier. Flera tusentals personer runt om i Sverige har drabbats av exakt den här typen av erbjudanden som lett vidare till helt andra saker och kostnader. Bland annat så har det poppat upp olika fönster med liknande frågor hos både Försäkringskassan och Åhlens. Dessa popups var dock inte alls relaterade till Wippy. För att undvika sådana här händelser kan man som konsument tänka efter innan man faktiskt beställer någonting på internet. Man måste alltid fråga sig själv vem man faktiskt ingår i ett avtal med när man handlar online. Är dealen för bra för att vara sant eller om saker skänkes då bör det ringa varningsklockor.

Bild: Dicentia